Kan någon vara mer förvirrad än vad jag är? Jag tror faktiskt inte det.

Så oerhört trött på vad jag egentligen gör, varför jag inte går vidare, jag frågar mig själv varför jag inte klarar av att vara ensam. Varför måste jag ha någon bredvid hela tiden? . Jag har stannat i mitt tänkande, jag vet varken in eller ut längre. Jag vill gå vidare men det är för svårt. Jag vill bara kunna ha ett par vingar och flyga iväg, långt bort.
Jag borde vara glad, gå vidare, leva mitt liv och känna mig fri. Jag förstår inte, jag är som förstenad, jag kan bara inte. Det är som om du förtrollat mig, håller fast mig så hårt men ändå inte. Jag kan inte släppa taget hur mycket jag än måste. Hur mycket orkar jag?

---

Jag är inte ensam, jag har världens bästa vänner men just nu känner jag mig otroligt förvirrad.
jag hatar att vara ensam, jag klarar inte av det.


A song for your heart, but when it is quiet,
I know what it means and I'll carry you home.